Orgeln kommer till Skandia
Så här ser den gamla Wurlitzerfabriken ut i dag (2019). 1925 tillverkades Skandiaorgeln här. Lokalen används nu av flera olika firmor. Fabriken ligger i North Tonawanda, NY. (Foto P O Schultz)
När Svensk Filmindustris legendariske direktör Charles Magnusson i november 1925 beställer en orgel till Skandiabiografen är svensk filmbransch i en djup kris. Publiken sviker, lönsamheten är dålig och många mindre biografer får slå igen. Helt annorlunda var det USA. Där var film big business och miljontals människor strömmade till de påkostade biopalatsen.
Charles Magnusson insåg att något måste göras och han valde att satsa stort. Han låter bygga nya stora biopalats – om än i litet mer dämpad stil än motsvarigheterna på andra sida Atlanten – och till två av de största köper han in riktiga biograforglar av märket Wurlitzer: Skandia i Stockholm och Cosmorama i Göteborg. (En tredje orgel beställdes även till Göta Lejon i Stockholm, men avbokades före leverans.)
Orgeln skeppades över med Svenska Amerika Liniens fartyg S/S Drottningholm och kom till Göteborgs hamn den 20 februari 1926. Efter en kortare lagring monterades den upp på Skandiabiografen av personal från Wurlitzer. Enligt uppgift hade orgeln då kostat 49 896,42 kr. Det motsvarar ca. 1,3 miljoner i dagens penningvärde.
Efter några dagars pressvisningar kunde orgeln så visas upp för allmänheten den 16 augusti 1926. Svensk Filmindustri hade låtit kalla in en organist från Amerika, Mr Stanley C. Wallace, för att sköta invigningsspelet.
Skandias nya attraktion väckte sensation! ”Orgeln var helt enkelt ett mirakel och ett mycket vackert sådant, både när den ”målade” ett bröllop om våren och i ”Valencia” härmade en hel jazzorkester” skrev Svenska Dagbladet och i Dagens Nyheter utnämndes den till ”orgeln som skrattar och gråter”.
Charles Magnusson insåg att något måste göras och han valde att satsa stort. Han låter bygga nya stora biopalats – om än i litet mer dämpad stil än motsvarigheterna på andra sida Atlanten – och till två av de största köper han in riktiga biograforglar av märket Wurlitzer: Skandia i Stockholm och Cosmorama i Göteborg. (En tredje orgel beställdes även till Göta Lejon i Stockholm, men avbokades före leverans.)
Orgeln skeppades över med Svenska Amerika Liniens fartyg S/S Drottningholm och kom till Göteborgs hamn den 20 februari 1926. Efter en kortare lagring monterades den upp på Skandiabiografen av personal från Wurlitzer. Enligt uppgift hade orgeln då kostat 49 896,42 kr. Det motsvarar ca. 1,3 miljoner i dagens penningvärde.
Efter några dagars pressvisningar kunde orgeln så visas upp för allmänheten den 16 augusti 1926. Svensk Filmindustri hade låtit kalla in en organist från Amerika, Mr Stanley C. Wallace, för att sköta invigningsspelet.
Skandias nya attraktion väckte sensation! ”Orgeln var helt enkelt ett mirakel och ett mycket vackert sådant, både när den ”målade” ett bröllop om våren och i ”Valencia” härmade en hel jazzorkester” skrev Svenska Dagbladet och i Dagens Nyheter utnämndes den till ”orgeln som skrattar och gråter”.
Här syns spelbordet på sin ursprungliga plats till höger i orkesterdiket. Bild från skriften Skandia Teatern. En legendarisk 100-årig biografs historia, av Mats Kullander 2006-2023.
Foto: P O Schultz
Det var kanske här, bakom denna dörr, som kontraktet med Wurlitzer (finns att hämta nedan) skrevs.
| kontrakt_med_wurlitzer_1925-11-25.pdf |