Foto Per-Olof Schultz
Skandia-Teatern
Den originella, internationellt berömda Skandia-biografen är inrymd i en fastighet från 1800-talets mitt i hörnet av Drottninggatan och Apelbergsgatan. Svensk Filmindustri gav den i dag världsberömde arkitekten Erik Gunnar Asplund (1885-1940) uppdraget att inreda biografen. Förutom att han var chefsarkitekt för Stockholmsutställningen 1930, där funktionalismen fick sitt genombrott, är han känd ibland annat för Stadsbiblioteket och Skogskyrkogården, den senare numera på Unescos världsarvslista på objekt som inte får bombas i krig. Asplund eftersträvade i Skandia en känsla av lätthet, lekfullhet och festlig prakt. Han samlade flera av tidens unga, ännu oetablerade konstnärer for att skapa utsmyckningen, intakt än i dag. Flera av dem kom att tillhöra tidens främsta: Stig Blomberg, Leander Engström, Nils Enberg, Einar Forseth, Ivar Johnsson, Hilding Linnqvist, Alf Munthe och Gunnar Torhamn. Redan vid invigningen 1923 väckte Skandia stor uppmärksamhet och hänförelse.
Foajéerna erbjuder en fantasieggande lustvandring genom vestibul och rotunda samt nedre och övre promenoarer. Asplund skapar här en utomhuskänsla. När vi slutligen gör entré i salongen känner vi oss fortfarande vara utomhus under en midnattsblå himmel, ursprungligen med nedhängande lampor som stjärnor. I engelskspråkig litteratur kallas Skandia-Biografen ”semi-atmospheric theatre”. Biosalongen är inklädd i varmt mönjeröd sammet, broderad med gudabilder i silver- och guldtråd. Denna magnifika textila konst saknar motstycke i Sverige. Bakre parkett har fästmanssoffor – för mer avancerad biografromantik anbefalles balkongernas intima loger.
År 1926 installerades en Wurlitzer biograforgel framför stolsfältet. Med hjälp av en hissanordning steg den sakta upp ur upp ur källarvåningen, med organisten spelande i vit frack.
Skandia-Biografen är en publik drömkammare, en magisk kultplats. Biografen är ett av den svenska tjugotalsklassicismens stora mästerverk. Asplundbeundrare från hela världen vallfärdar till denna attraktion av internationell dignitet.
Text: Kjell Furberg – författare till boken Svenska biografer.
Den originella, internationellt berömda Skandia-biografen är inrymd i en fastighet från 1800-talets mitt i hörnet av Drottninggatan och Apelbergsgatan. Svensk Filmindustri gav den i dag världsberömde arkitekten Erik Gunnar Asplund (1885-1940) uppdraget att inreda biografen. Förutom att han var chefsarkitekt för Stockholmsutställningen 1930, där funktionalismen fick sitt genombrott, är han känd ibland annat för Stadsbiblioteket och Skogskyrkogården, den senare numera på Unescos världsarvslista på objekt som inte får bombas i krig. Asplund eftersträvade i Skandia en känsla av lätthet, lekfullhet och festlig prakt. Han samlade flera av tidens unga, ännu oetablerade konstnärer for att skapa utsmyckningen, intakt än i dag. Flera av dem kom att tillhöra tidens främsta: Stig Blomberg, Leander Engström, Nils Enberg, Einar Forseth, Ivar Johnsson, Hilding Linnqvist, Alf Munthe och Gunnar Torhamn. Redan vid invigningen 1923 väckte Skandia stor uppmärksamhet och hänförelse.
Foajéerna erbjuder en fantasieggande lustvandring genom vestibul och rotunda samt nedre och övre promenoarer. Asplund skapar här en utomhuskänsla. När vi slutligen gör entré i salongen känner vi oss fortfarande vara utomhus under en midnattsblå himmel, ursprungligen med nedhängande lampor som stjärnor. I engelskspråkig litteratur kallas Skandia-Biografen ”semi-atmospheric theatre”. Biosalongen är inklädd i varmt mönjeröd sammet, broderad med gudabilder i silver- och guldtråd. Denna magnifika textila konst saknar motstycke i Sverige. Bakre parkett har fästmanssoffor – för mer avancerad biografromantik anbefalles balkongernas intima loger.
År 1926 installerades en Wurlitzer biograforgel framför stolsfältet. Med hjälp av en hissanordning steg den sakta upp ur upp ur källarvåningen, med organisten spelande i vit frack.
Skandia-Biografen är en publik drömkammare, en magisk kultplats. Biografen är ett av den svenska tjugotalsklassicismens stora mästerverk. Asplundbeundrare från hela världen vallfärdar till denna attraktion av internationell dignitet.
Text: Kjell Furberg – författare till boken Svenska biografer.
